Esperanto som EU-språk

Esperanto som EU-språk

EU:s intställning till esperanto kan väl betecknas som mycket kallsinnig. Trots att ett välfungerande internationellt språk existerar, vill man inte avstå från översättnings- och tolkningseländet. På ett sätt är detta ingenting att förundras över – majoriteten av beslutsfattarna talar ju inte esperanto.
Emellertid, vad man i Bryssel helt har missat är tidsaspekten. Det är inte fråga om att gå över till esperanto i dag eller ens i morgon, det är snarare övermorgon som gäller.
Det vore ju så enkelt. Beslutsfattarna behövde bara säga: ’’Vi är en förlorad generation, vi måste fortsätta som hittills, men vi kan jämna vägen för kommande generationer. Vi bestämmer, att om fem år ska esperanto bli obligatoriskt ämne från förslagsvis årskurs två i alla skolor i alla EU-länder. (Utmärkt beslut, då slipper de själva lära sig esperanto.) De fem åren ska användas till utbildning av esperantolärare, i första hand vidareutbildning av befintliga språklärare. I denna lärarutbildning är de nationella esperantoorganisationerna en given resurs.’’
Ett enda beslut, det är vad som behövs för att alla EU-medborgare i en framtid obehindrat ska kunna tala med varandra.


Det vore en utmärkt språkstrategi på lång sikt att göra det möjligt att i skolorna runt Östersjön få lära sig esperanto. Det kunde t.ex. ske i någon form av en kurs i internationell medborgarkunskap och som grund för vidare språkstudier. För dessa ändamål är esperanto särskilt väl lämpat.

Varför försöka blåsa liv i ett påhittat språk när vi idag har ett språk som är gångbart i de flesta länder. Man må tycka vad man vill om engelskan och de anglikanska länderna men engelskan är ett världsspråk.
Det finns förvisso studier som visar att esperanto är ett mycket lättlärt språk och att det ska kunna underlätta inlärandet av andra språk. Det är dock så att esperanto talas idag av någon miljon personer och då till största delen som ett "hobby språk" medan engelskan räknar miljarder utövare.

Utöver esperanto finns det några liknande teoretiska språk som har uppfunnits av olika anledningar, men de har alla misslyckats att överleva och/eller växa sig starka. Forskare har konstaterat att en viktig aspekt i misslyckandet är att det inte finns några modersmålstalare av språket.
Den kulturella aspekten av ett språk är ett viktigt kitt i språkinlärning och motiverar många elever - och den saknas helt i de påhittade språken!
Jag tycker att man får acceptera att just nu är engelskan det mest användbara språket (tidigare var det franskan under en period...) i de flesta sammanhang.

Varför lägga till ett språk till ?
Hur man än ser på det så kommer vi behöva engelskan det mesta på internet idag e på engelska och kommer nog fortsätta att vara så

Om man skulle lägga till detta så behöver man 3 språk helt onödigt om du frågar mig

I detta sammanhang vill vi arbeta för en framtid som kan bli bättre. Jag har varit med i många olika sammanhang och sett ojämlikheten i arbetsmöten där engelskan varit arbetsspråket. Det har funnits deltagare som inte vågat yttra sig eller att deras argument inte bedöms som viktiga eftersom de formulerats lite tokigt. Själv tycker jag att jag behärskar engelskan ganska bra, men kan ändå känna mig tillrättavisad och nedtryckt om en engelsman säger att "så skulle vi inte uttrycka det". Vem är jag som vågar protestera? Är det det vi ska acceptera? Nej jag tycker vi ska arbeta för en framtid där vi kan mötas på mer lika villkor. Under tiden kan vi förbättra oss och bli säkrare på engelskan.

Esprenato är ett språk med möjligheter och jag håller med om att det kunde erbjudas mer undervisning än vad som görs idag, men jag håller också med de som säger att ett språk inte bara är ett hög med ord som sätts ihop till meningar. Språk är kultur, världsbild och i viss mån samhörighet. Varför har Rinkebysvenskan annars utvecklats?

Risken är att esperaton på sikt skulle utvecklas till olika språk ändå, på grund av att det förr eller senare skulle uppstå lokala uttryck och lokal grammatik. Så har historiskt skett med de flesta större språk som spridit sig över ett stort geografisk område. Titta bara på alla pidgins och creols som kommit av engelska och franska, samt hur olika en australier och en irländare talar världsspråket engelska.

Vem äger förresten ett språk? Engelskan är ett världsspråk som inte längre tillhör något land och i varje land som valt att ha engelska som officiellt språk har särskilda utmärkande drag utvecklats. Varför inte sluta skämmas för vårt svenska uttal och vår svengelska istället?

Det är heller inget lätt beslut att avveckla all tolk- och översättningsverksamhet inom EU då tusentals människor skulle bli arbetslösa som en följd.´

Till sist vill jag bara säga att de direktiv som kommer underifrån, från vanliga människor och gräsrötter, är de som har störst chans att anammas av den stora massan. Ett EU-påtvingat språk skulle bara leda till motstånd och rädsla för att förlora de nationella språken - för hur långt är egentligen steget från ett gemensamt samarbetsspråk till ett gemensamt språk?

Det där med esperanto är ju intressant, och jag håller med Karolina om att språk är kultur, världsbild och i viss mån samhörighet. Det finns i det kanske inget hinder för att något sådant utvecklas i Europeiska Unionen, men jag tror att därtill är det här projektet alldeles för ungt. Det tar nog hundra år till innan vi kan sägas ha en europeisk identitet - våra under många hundra år utvecklade nationalstater (eller kanske man ska säga tankarna om nationalstater) kommer att ta lång tid att förändra. Man kan titta på statsbildningen Förenta Staterna, där det också tog lång tid att få fram en gemensam idé och den är väl inte heller helt färdigutvecklad om jag förstår saken rätt. Skillnaden är också att Förenta Staterna utvecklades och utvidgades efter hand som folk invandrade dit, medan Europa försöker sig på en överstatlighet på redan befintligt uppdelat territorium.

Man skulle ju också kunna säga att "det är onödigt att gå över ån efter vatten" - det finns ett språk som inte är konstgjort, men som många anser är "dött" - nämligen latinet. Man skulle faktiskt kunna återuppväcka latinet som gemensamt språk för Europa, då många av de språk som vanliga människor talar har en eller annan anknytning till latinet. DET kunde bli riktigt intressant.

Ser fortfarande inget bra svar på varför man ska lägga till ett nytt språk?
Vad e poängen bakom det vi har redan ett språk som den större delen i europa och världen talar Engelskan.

Det finns redan ett begrepp som heter "euro-english" och flera språkvetare/forskare är involverade i att utveckla detta koncept sedan flera år tillbaka. Min gissning är att det är i den riktningen vi rör oss -till en europeisk anpassad engelska.
Detta kommer ta lång tid eftersom de flesta länder i EU inte ännu är redo att släppa prestigen kring sitt/sina officiella språk. Jag förstår och respekterar helt och fullt principen att alla medlemsländer ska delta på sina egna språk -visst ger det en viktig signal att alla språk (och länder) är lika mycket värda.
Det man dock aldrig kommer ifrån är att språk har olika hög status i olika tider och i olika sammanhang. Knäckfrågan är väl i denna fråga precis som i alla andra principfrågor -hur mycket man är villig att låta sina principer kosta??

Dear Swedish Friends!

Please look at the Swedish-Esperanto version of Treaty Establishing a Constitution for Europe, Parts I-II., in our website http://www.egalite.fw.hu ... (Europa Konstitucio)
The privileged status of English shows very clearly that for the time being the European Union has no "bridge language" acceptable to all nations, which would assure equal rights to all languages and their speakers, be easy to learn quickly and economically by every European citizen, and which thus would assure the survival of the smaller languages.

With best wishes
Ludoviko
Hungary

Esperanto är mycket lättare att lära sig än etniska språk - testa dig själv ex.vis genom att läsa följande esperantotext... hämtad från esperantorörelserna i Nord Amerikas hemsida...

- Inteligenta persono lernas la lingvon Esperanto rapide kaj facile.

- Esperanto estas la moderna, kultura lingvo por la mondo.

- Simpla, fleksebla, belsona, Esperanto estas la praktika solvo de la problemo de universala interkompreno.

- Esperanto meritas vian seriozan konsideron.

- Lernu la internacian lingvon Esperanto!

Det finns esperantokurser på nätet... presenterade på många olika hemspråk... lycka till!

Lennart Svensson, Esperanto-Gården, Lesjöfors

Till alla skeptiker.

1. Esperanto var och är inte menat att ersätta de nationella språken, tvärt om ville Dr. Zamenhof att det skulle gör det möjligt för folk att behålla sitt språk.

2. Esperanto är inte ett språk som det behövs "blåsas liv i", tvärt om så lever det starkare nu i och med internet och informations teknologien.

3. I motsatts till engelskan, som en del här förespråkar, ger esperanto inte England och Irland en ekonomisk och politisk fördel.
Under ESF hade förmånen att lyssna på Seán Ó Riain, irländsk diplomat och Esperantist, om Engelskans roll i EU. Enligt honom så har de som är födda engelsktalande ett stort försprång i det politiska arbetet inom EU, då engelskan ofta är arbetsspråket där, vilket ger England och Irland politiska fördelar och dolda tolkningsföreträden.
Med esperanto som ett arbetsspråk innom EU, skulle ingen ha detta försprång, då det finns få inföda esperantister (naskiĝaj esperantistoj).

Men det förslag som ofta framförs är att i alla fall tolkarna går över till esperanto i stället. Det gör tolkandet billigare och enklare.
Förslaget som framförts bygger på att all tolkar skall kunna sitt modersmål och esperanto. Om PL 1 pratar tyska så översätter den tyska tolken vad PL 1 säger till esperanto, sedan översätter alla andra tolkar från esperanto till sitt modersmål, vilket reduserar behovet av tolkar drastiskt, och vi slipper höra nybakade Parlaments Ledarmoterinor som på bruten engelska påstår att 'this is my first period in the EU'.

Vad det gäller Mariana_Modén påstående innehåller det två fel, ett objektivt och ett subjektivt.
Det objektiva felet är att ett språk vist kan överleva och nytjas utan en kulturell förankring. Sumeriskan, Akkadiskan och för den delen Latin överlevde och brukades länge som gemensamma "hjälpspråk" långt efter det att de kulturer som var deras upphov dog ut.

Nu till det subjektiva påståendet.
Jag anser att esperanton vist har en egen kultur, och en omfattande sådan.
Det finns en stor mängd literatur, musik osv. som är orginal utgiven på esperanto eller bara existerar på esperanto. Det finns en omfattande flora av slang, jargong och fackuttryck och den "officiella ordboken" (Plena Ilustrita Vortaro de Esperanto) får hela tiden revideras då nya ord kommer till och gamla faller bort.